(25 Apr 2018)

Tung fråga. Med enkla ord är det “high chaparall”. Varje månad kommer en ny banbrytande innovation och alla företag har sina ofantligt bra lösningar. För dig som läser vill jag definitivt inte att detta ska tolkas negativt, men inte heller positivt. Det är svårt idag att se vilka företag som håller sig till nästa år och vilka företag som kommer glömmas bort. I och med nuvarande upphandlingar är även nuvarande “STORA” journalföretag även i denna riskzon. Denna marknad är nog den mest “osäkra” marknad som existerar i nuläget. Målet för att bli bästa eHälso land år 2025 är ett trevligt mål från politikerna, samma mål som vi har som vårdpersonal att en patient ska gå hem imorgon, när anhöriga likt patienten tittar på oss och tror att vi är dumma i huvudet. Förändring är inte så lätt som man tror, jag är nog en av många som kan stryka under detta. Jag som person är FRUKTANSVÄRT lösnings orienterad, så om möjlighet finns bör jag inte finnas i ett forum där man ska identifiera problem. Men det viktiga i allt detta är att ifall man har målet att på ca 25 år genomföra en smärre reform i hälso- och sjukvården kräver det även ett stort arbete med att skapa acceptansen från vårdavdelningen och vårdpersonalen. Citat från vitalis med den viktiga benämningen är att “om inte vårdpersonalen litar på systemet, används det inte”. Därav hjälper det inte att man lyckats få en upphandling längre, fungerar det inte i verkliga vården kommer det motas från golvet och upp i organisationen. Detta i sig ställer krav på ökad kvalité och funktionalitet.

Hade glädjen att få se ett företag under Vitalis som öppet erkänt att de tagit inspiration från projekt jag och mina kollegor genomfört, och de har gjort lösningen till deras egen. Fick vidare samtala med en av grundarna för företaget som såklart tillhörde det äldre släktet som till en början baktalade att hans företag vänt sig bort från deras huvudfokus. Diskussionen utmynnade till det bättre då vi kom fram till förståelsen att kraven som ställs i dagens eHälsa. Det är inte längre tillräckligt att enbart fokusera på ett problemområde i hälso- och sjukvården. Företag som önskar få leva vidare måste antingen etablera samarbete med andra företag som kan täppa deras tomma hål eller anpassa sig och utöka sig i funktionaliteten de erbjuder.

Jag får ändå säga att jag blir aningen ledsen av att vara på Vitalis, då det är en av det större mässorna i Sverige. Att när jag vandrar runt, kan jag inte se den innovation vi behöver för att nå 2025. Många lösningar finns, men inte för att vara helt självgod är det lösningar som var aktuella 2017. Detta är definitivt inte företagens problem och absolut inte vårdpersonalens, men vems fel är det, att även i innovationen ligger vi minst ett år efter.

För er som läser detta och undrar vad det är jag missar kan jag kort och gått sammanfatta vad man ska fokusera på: Dagbok för patienten, Information mellan patient och vårdpersonal, Kommunikationsmöjligheter mellan vårdpersonal, System som eliminerar behovet av att dubbel dokumentera och i absolut bästa fall eliminerar behovet att dokumentera helt och hållet, aktivitets lista (vilket många företag på olika sätt börjat beröra), möjlighet och tillgänglighet för vårdavdelningar att utan större problematik redigera och justera programmen utifrån deras verksamhet, möjlighet att eliminera fax systemet, plattformar för att inkludera patienten m.m. Om ni vill få mer input kan ni gärna kontakta mig på alla sätt jag listat under “Kontakter” i menyn.

Om vi ser till årets vinnare av H@ck for health, vilket initieras av Sahlgrenska Universitetssjukhuset vann ett bidrag som önskade konkretisera patientinformationen och anpassa den utifrån patientens (mammans) perspektiv och exkludera den information som antigen är inaktuell eller kommande, säkerställa informationen över gränserna mellan avdelningarna. Detta i min mening visar mer på att nuvarande informationssystem är inkompletta eller inte möter vårdverksamheternas behov.

Det finns så mycket att göra men så få som tar initiativet, vidare räcker det inte med fräsiga nya applikationer och funktioner, då de bygger på att vården har mallar att baka in i systemen. Vi som vårdgivare måste börja inventera vår information och behandling och sätta upp en gemensam bild om hur vårdflöden ska hanteras och utifrån detta eventuellt avvika under studieflaggan eller liknande. IT kan inte implementeras om inte verksamheten är redo för den. För att verksamheten ska vara redo för kommande IT tekniken, kräver det att man måste ge vårdpersonalen utrymme att bearbeta förändringen. I ett nuläge där mina kollegor hellre arbetar på Volvo bandet eller IKEA kommer vårdresurserna bara bli mindre. Detta är en ond cirkel som inte går att möta och inte är en bra grogrund för framtidens mål.

Lika så blev jag ledsen när jag samtalade med ett företag som tog för givet att det arbetet jag presenterar från våra nuvarande och dåtida projekt ska vara vår egendom. ALLT jag presenterar på denna sidan är “open source”! Ja jag har copywright i den mening att jag är tacksam ifall man återkopplar eller nämner för mig att man helt eller delvis använder mina lösningar och våra resultat. I slutänden jobbar vi för patienten. Utan patienter kan inte eHälsan existera. ÅTER igen måste jag flika in med citatet: ”Mycket gott kan göras här i världen om man inte fäster sig alltför mycket vid vem som får äran.”

Ska vi bli ledande land inom eHälsa 2025 fungerar det inte att vänta på att innovationerna ska serveras på ett silverfat, det gäller att inkludera vårdpersonalen på golvet och arbeta fram deras tankar och idéer. Det är från golvet som behovet skapas och det är behovet som styr vilka företag som kommer upphandlas. Det är sedan upp till företaget att visa tillräckligt intuitiv lösning, annars kommer den inte användas, eller så hittar vårdpersonalen papper eller liknande som löser IT-lösningens brister.