(14 Aug 2019)
Då var sommaren snart slut och med det ledigheten, nu börjar arbetet igen och spurten mot julen och december. Är det något jag lärt mig med åren, är det att augusti och framåt går väldigt fort. Projekten i Göteborg börjar ta sin form och kommer nu under hösten att gradvis introduceras till patienterna och vårdpersonalen. Vidare har jag blivit inbjuden att tala på den stora chefskonferensen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, med ämnet MatAppen. Sommaren har gått åt att komma till insikt vad det är jag ska prioritera att berätta, framförallt på grund av att jag enbart har 7 minuter på mig. Allting har nu landat i att dels introducera MatAppen som projekt och exempel, belysa samhällsutmaningar och slutligen inspirera cheferna att börja arbeta fram verktyg för att lättare kunna involvera patienten i sin egen vård.
(05 Jun 2019)
Jag ska inte “sticka under stolen” och sedan senaste nyhetsbrevet om AI ifrån Utveckling VGR, är mina åsikter framme. Däremot en mening i nyhetsbrevet berättar såklart inte hela historien. Därav detta inlägg.
Först och främst måste vi förstå att innan man börjar med RPA, måste man ställa sig den viktiga frågan; ”behöver detta lösas med AI, eller är det något som kan lösas genom integrationer mellan program (interoperabilitet)”. RPA teknik är program som ges väldigt avgränsade uppgifter, vilka kommandon eller knapptryck de ska genomföra, var i ett program de ska läsa, kopiera eller klistra in text. Detta är skelettet av RPA och är såklart i praktiken mer komplext. Nackdelar med denna strategi och teknik är att även om man vinner administrativt arbete från vårdpersonalen och ”sopa under mattan” av den tekniska skulden, så lägger man ett till system på högen av system i organisationen. Ur ett förvaltningsperspektiv måste man även komma fram till vem det är som ansvarar för att RPA följer med uppdateringar och fortsatt fungerar när program de är kopplade till sig uppdateras i funktioner eller användargränssnitt. Viktigaste att förstå när vi pratar RPA är att det inte är skalbart, det är en tillfällig lösning på tekniska skulder, som uppkommit för att man inte jobbat med interoperabilitet först. Vem bär ansvaret, ifall en RPA gör fel och är det verkligen rätt lösning för hälso- och sjukvården när man börjar diskutera att de behöver RSID (Identifikationsnummer).
Inom masterprogrammet i eHälsa skriver vi för tillfället en rapport om eHälso IT strategier för problemområden i framtidens hälsa. Där har jag framfört att en av de främsta strategierna är att “automatisera det som automatiseras kan”. Då med fokuset att automatisera sysslor, för att ge plats åt de sysslor som innehåller mänskliga mötena. Huruvida detta innefattar RPA eller systemens förmåga att samtala med varandra är en svår avgränsning. Juridikens stöd för interoperabilitet mellan system i hälso- och sjukvården ligger efter den tekniska utvecklingen och här har RPA möjligheten att skapa debatt och öka den digitala mognaden, men är i längden inte en hållbar lösning. För att nå framtidens problem måste vi ändra sättet vi arbetar på, inte skapa en digital lösning som löser problemen på samma sätt vi hade gjort manuellt. Inte bara nöja oss med att göra något analogt till digitalt.
(17 May 2019)
Heldag med gänget från bland annat AIIoS (AI innovation of Sweden), där vi blev upplysta med vad USA och mer exakt MIT arbetar med inom AI. Förmiddagen gick åt att diskutera framsteg och motgångar i automatisk körning. Det blev mer intressant än jag inledningsvis trodde, då dels föreläsarna ständigt återkopplade liknelser till hälso- och sjukvården.
Eftermiddagen hade mer hälsa som tema, där dels representant från MIT men även Halland var på plats och berättade om deras samarbete och jobb med AI. Kortfattat kan man sammanfatta att vi bör sluta arbeta för att få ett och samma system, utan acceptera att vi kommer ha mer system än vi kan räkna på våra fingrar, däremot måste vi arbeta för att programmen i sig ska kunna samtala med varandra, eller ge ifrån sig information istället för att bygga in oss mer i “silos”. Vidare behöver AI som lösning i hälso- och sjukvården inte kräva cloud computing, utan analyseringen och ML kan ske lokalt, där man sedan delar de inlärda modellerna i ett nätverk.
Avslutningsvis belyses varför AIIoS finns i Göteborg och snart i övriga delen av landet, det är för att vara hubb för informationsflöden, vilket är taget från journaler, men är avidentifierade och inte längre sökbara.
Intensiv dag, tror jag måste smälta allt. Föredragen kommer läggas upp på ai.se .
(15 May 2019)
Tiden springer iväg när man har det kul, eller när man har ett fyllt liv. Nästa vecka inleds Vitalis, ska bli intressant att se hur mycket som förändras i eHälso-området på ett år.
Projekten som löper under 2019 har alla sin gång, där jag fick beskåda senaste layouten av MatAppen för några dagar sedan. Det är så otroligt roligt att se sin idé och visioner växa fram, men framförallt se att företaget tagit till sig kritiken som givits ifrån föregående version, kan knappt vänta tills den är redo att användas av patienter. För er som är mer intresserade av MatAppen-projektet och eller vill veta hur man går från idé till produkt, så kommer jag ha föredrag på Vitalis torsdag eftermiddag. Att på 20 minuter beskriva hur man kan gå från idé till produkt, något som många idag ser som omöjligt ska bli intressant ifall jag hinner med. Har du lust att ses under Vitalis är det bara att hojta till via någon av mina sociala medier eller mail som du hittar under ”Kontakt”.
Vidare har jag i den mån det går försökt vara på plats på AI-centrum i Göteborg där mitt fokus har varit att lägga eHälsa på agendan i AI diskussionerna, samt belysa vårdverksamheternas verklighet. Implementerbar AI, vad kan vi göra idag och vilka steg behöver vi ta innan vi kan nå nästa genombrott inom AI. Vilka områden där AI kan bidra till ökad kvalité, förbättring i behandlingar och eller stötta patienten i sin livskris. Vi måste akta oss för att lova för mycket och lova gröna ängar, AI kan göra stor skillnad men är inte lösningen på alla samhällets problem. Varför göra något så enkelt som AI, så svårt.
(26 Feb 2019)
Då var det gjort! Har länge och kommer fortsatt att använda mig av domännamnet “.TK”, då det primärt är gratis och lätt att slänga ut prototyper via på internet. Däremot har de ett dåligt rykte precis av denna anledning. Det är däremot dags att göra denna projektsida mer trovärdig och med det kommer inom kort sidan nås via .SE domänen. Men för att säkerställa min ställning på internet och detta namnet har även .COM versionen införskaffats, så förhoppningen är nu att ingen ska missta min projektsida för någon annan, samt förhoppningsvis visa på lite mer proffesionellt förstaintryck och eventuell engelsk översättning sinom tid.