(29 Apr 2017)
Efter tre intensiva dagar på Vitalis är man nu åter hemma. Otroligt många intryck och även om jag var där i hela tre dagar var det många bås och människor jag inte han se/träffa. Kul att se hur mycket innovation det är på marknaden redan, men samtidigt tråkigt då min lilla hjärna förstår att det inte är lösningar jag kommer ha på min arbetsplats imorgon, nästa månad, kanske år. “Hade jag varit” är en tanke jag i alla fall får ibland, men det är fel sätt att se på problemet. Det viktiga är att se var man är i nuet, vad kan jag göra för att det ska bli imorgon, nästa månad och innan ett år. Det jag gillar mest att inleda uppstarten av hjärnkontoret med att tänka är, “vad behövs mer”, “vad har man inte ännu tänkt på”, “hur kan denna idé bli ännu bättre”. Det är lätt att man tänker att allt redan är påhittat, att alla lösningar redan finns, att de lösningar som finns löser allt och det finns inget förbättringspotential. Vilket definitivt inte är sant.
Viktigaste punkterna under Vitalis:
Allting ska pratar med allt.
Bättre struktur och visualisering av vårdprocess och data.
Patientcentrerat.
Verksamhetsnära utveckling.
Teknik som jobbar för användaren och inte tvärtom.
Flertalet personer tog upp patientcentrerat och alla kom till liknande konsensus att tekniken i sig inte är patientcentrerad, utan det är processen som kan vara det. Det jag upplever är nästa steg, är att involvera patienten mer, antingen via plattor på patientsalarna eller börja använda patientens egna telefon. Eftersom datamognaden ökar efter varje år och även teknikbrukandet av äldre generationer. Alla patienter i dagens läge har oftast en egen smartphone, varför kan vi i vården inte använda oss av detta? Min tanke är att fler patient-applikationer & -vyer kommer utvecklas. Själv vann vår grupp H@ck for health med denna tanke.
Side note: demon för “matdags” (vårt vinnande bidrag) samt förklaring kommer läggas till på projektsidan så fort jag får möjlighet till detta.
(26 Apr 2017)
Då är det klart. Vår idé vann H@ck for health! Kul att vår idé fick sådant genomslag. Tyvärr fungerade inte demon pga att servern kraschade.. Troligen dags att skaffa en egen server för mina demos.
(26 Apr 2017)
Om ca 1 timme får vi reda på om vår idé vunnit H@ck for health! Nerverna är på topp.
(25 Apr 2017)
Då är man påväg till Göteborg! Imorgon får vi veta ifall vi vunnit H@ck for health. Ska bli intressant att se vilka innovationer som redan existerar men framförallt vilka som inte ännu finns!
(23 Apr 2017)
Då flertalet av de stora projekten jag jobbat med senaste tiden börjat ta form som t.ex. Digital Whiteboard och matbeställnings appen (A.k.a. Matdags), måste alla idéer läggas ner i text. För att snabbt förklara innan du som läser börjar döma har jag Dyslexi. Ja, jag är utbildad sjuksköterska, vilket innebär att det jag gör hela dagarna är att läsa journaler (kanske lite överdrivet). Dyslexi delas in i 3 undergrupper; läshastighet, läsförståelse och skrivande. Läsförståelsen har (tror jag) aldrig riktigt varit ett problem, däremot skriver jag som en kratta. Läshastigheten är något som jag tränat mig till att bli bättre på, men skulle jag tävla med någon skulle det nog vara jag som förlorade.
Med min bakgrund hoppas jag att du som läsare, om ens något förstår att denna blogg som medium är “pain in the a*s!”. En klok människa sa till mig en gång att “stavning är en värdslig sak, det finns så många rättningsprogram i dagens läge som gör det jobbet åt en”. Kort svar är att nej det gör dom inte. Även när jag ska få ner något i text betyder det att jag först måste tänka ut hela meningen i mitt huvud, sen skriva den. Lyckligtvis har jag tränat upp mina tangentbordsfingrar (långt ord), så jag inte behöver titta på tangentbordet, utan bara skriva, under tiden jag säger meningen i mitt huvud. Ja, jag vet att jag säkerligen redan skrivit en massa särskrivningar, eller felstavningar.
Jag kan skapa nästan vad som helst, men att få ner mina idéer i text är otroligt (laddat ord) svårare. “Försöka duger”?.
Vi är nu i stadiet då vi ska ansöka om stöd från olika tävlingar/fonder för att kunna få mer medel att testa idéerna som flödar, dels i mitt huvud men även bland mina kollegor. Detta kräver att idéerna måste gå från mitt huvud ner på ett papper/datorn. Detta är en väldigt långsam och frustrerande process. Lyckligtvis har jag många kollegor som gärna flikar in och stöttar i denna processen (= jag ordbajsar och någon annan städar upp).
Blogginlägg – Check!
Ansökan – Snart Check!