(15 May 2019)

Tiden springer iväg när man har det kul, eller när man har ett fyllt liv. Nästa vecka inleds Vitalis, ska bli intressant att se hur mycket som förändras i eHälso-området på ett år.

Projekten som löper under 2019 har alla sin gång, där jag fick beskåda senaste layouten av MatAppen för några dagar sedan. Det är så otroligt roligt att se sin idé och visioner växa fram, men framförallt se att företaget tagit till sig kritiken som givits ifrån föregående version, kan knappt vänta tills den är redo att användas av patienter. För er som är mer intresserade av MatAppen-projektet och eller vill veta hur man går från idé till produkt, så kommer jag ha föredrag på Vitalis torsdag eftermiddag. Att på 20 minuter beskriva hur man kan gå från idé till produkt, något som många idag ser som omöjligt ska bli intressant ifall jag hinner med. Har du lust att ses under Vitalis är det bara att hojta till via någon av mina sociala medier eller mail som du hittar under ”Kontakt”.

Vidare har jag i den mån det går försökt vara på plats på AI-centrum i Göteborg där mitt fokus har varit att lägga eHälsa på agendan i AI diskussionerna, samt belysa vårdverksamheternas verklighet. Implementerbar AI, vad kan vi göra idag och vilka steg behöver vi ta innan vi kan nå nästa genombrott inom AI. Vilka områden där AI kan bidra till ökad kvalité, förbättring i behandlingar och eller stötta patienten i sin livskris. Vi måste akta oss för att lova för mycket och lova gröna ängar, AI kan göra stor skillnad men är inte lösningen på alla samhällets problem. Varför göra något så enkelt som AI, så svårt.

(01 May 2019)

Lära 25 ungdomar att ta blodtryck, när Almira Osmanovic Thunström med VR stationen bakom är väldigt visuellt lockande, var knepigare än vad jag trodde. Däremot har nog aldrig någon beskådat en mer kontrollerad ungdom när det plötsligt var dags att lyssna efter pulsen. Förståelse för datan och vart den kommer ifrån, samt med hjälp av Marcus Österberg att använda värdena med Machine Learning.

(26 Feb 2019)

Då var det gjort! Har länge och kommer fortsatt att använda mig av domännamnet “.TK”, då det primärt är gratis och lätt att slänga ut prototyper via på internet. Däremot har de ett dåligt rykte precis av denna anledning. Det är däremot dags att göra denna projektsida mer trovärdig och med det kommer inom kort sidan nås via .SE domänen. Men för att säkerställa min ställning på internet och detta namnet har även .COM versionen införskaffats, så förhoppningen är nu att ingen ska missta min projektsida för någon annan, samt förhoppningsvis visa på lite mer proffesionellt förstaintryck och eventuell engelsk översättning sinom tid.

(13 Feb 2019)

Då har jag flyttat ut till metropolen Södra Sandby! Missade dock ledtiden när man ska beställa nytt internetmodem och tiden att installera kopplingar m.m. Detta resulterade i att jag nu i ca 4 dagar enbart haft internet via telefonen, vilket medförde att min kära server var tvungen att fortsätta vara nedpackad. Nu har jag spenderat 4 timmar på att sätta upp, installera och konfigurera nätverket för nya huset (wop wop)! Ska jag vara ärlig, trodde jag att det enbart skulle ha tagit högst en timme, men det visade sig att det var lite mer att tänka på i ett hus, jämfört med en lägenhet på två rum. Men nu håller vi i alla fall tummarna för att allt ska fortsätta gå som smort!

(15 Jan 2019)

Då var det dags igen! Uppstarts dag för innovationsfonden och eftersom MatAppen fått vidare finansiellt stöd för 2019 kommer vi vara närvarande. Vi har även blivit inbjudna att visa MatAppen under lunch minglet. Ni hittar oss på Sahlgrenska Huvudéntre kl 12:00. Nu håller vi tummarna för ett givande år.

(29 Dec 2018)

Då har sidan haft ny design sedan gårdagen och idag tänkte jag att jag skulle öppna sidan i IE (Internet Explorer). Såklart visades allting bananas! Detta för att IE inte stödjer “var()” i CSS och “dispay:grid”. För användaren gör inte detta så mycket, men för mig som kodare är dessa verktyg väldigt kraftfulla i att skapa en enhetlig design. Dock var fixen ganska enkel, fastän smärtsam. Men har i ärlighetens namn verkligen tröttnat på att IE ligger så efter alla andra webbläsare.

Det var lite klagande, över till det roliga! Då har projektsidan fått ny design, försökt ha kvar vissa element från föregående design men även försökt ljusa upp sidan och göra den mer personlig. Även passade jag denna gång på att bekanta mig mer med Adobe XD, vilket är ett program där man innan kodandet börjar, kan skapa en prototyp. Jag kan skriva under att omkodningen av designen var mycket enklare, när jag hade en mall och plan att utgå ifrån.

Även har jag gjort om ikonen för TeDDyProjekt! Föregående gjorde jag lite snabbt i paint, nu är teddybjörnen och medicin korset mer samhöriga, även grundar den sig nu i vector, vilket gör det enklare för mig att implementera den på fler ställen, oavsett storlek.

(26 Dec 2018)

Såhär i juletider har jag börjat bekanta mig med Adobe XD, vilket är ett program som är gjort för att arbeta fram UI och prototyper. Otroligt roligt och kraftfullt program, som första projekt tog jag kanske mig vatten över huvudet, i att designa om denna projektsidan. Såklart vill jag ha kvar huvud karaktären, men ge den ett mer modernt utseende och lite ljusare. Nu är designen helt klar och jag har börjat att översätta den till kod. Får se hur lång tid det kommer ta.

(18 Dec 2018)

Att göra något analogt till digitalt, är inte svårt. Det som är svårt är att göra något analogt till digitalt och inte nöja sig med de analoga funktionerna utan ta det ett, två eller tre osv. steg längre! Alla pratar idag om digitalisering, detta resulterar ofta tyvärr enbart i en digital version, av ett analogt system. Exempel på detta är krypterad e-post som ska ersätta faxen. Vi måste fokusera mer på att särskilja vad som är innovation och när något får anses vara digitaliserat. Likaså måste vi i möjligaste mån undvika byråkratiska processer och ekonomisk styrning för att detta är en bevisad hämmare av innovation, vilket är en förutsättning att digitaliseringen kan bli något mer, än bara något analogt i digital form.

(12 Dec 2018)

Då är året snart slut och projektgruppen för MatAppen, arbetar med att sammanfatta årets arbete i en slutrapport. Jag ska inte förfina något, men senaste månaderna har arbetet varit intensivt på alla håll. Nu är MatAppen igång och vi har lyckats intervjua två patienter som båda på sitt sätt sa att vi är på väg åt rätt håll. Även lyckades vi genomföra en workshop med nyckelpersoner i organisationen och som hjälpt till i projektet under året, även här fick vi otroligt mycket bra feedback för kommande arbete. Det som jag anser vara absolut mest roligt och intressant är att detta projekt involverat och intresserat så många olika delar i organisationen och mer professioner än jag tidigare räknat med. Ett företag som innan enbart hanterade matlogistiken på sjukhuset, nu möter patienten direkt och med detta kliver dem in i en ny bransch, ska bli spännande att se var det slutar. Slutligen otroligt roligt att vara en av de första att våga ta klivet att ge patienten möjlighet att själv styra sin vård, ett område som trotts dagens digitala samhälle är outforskat i svensk hälso- och sjukvård.

Det är även roligt att se alla vägar där nu projektet MatAppen sprids, dels via Sahlgrenskas externa nyhetssida, Instagram, Twitter, LinkedIn m.m. Även fått ryktesvägen att Dagens Medicin kommer skriva en artikel om MatAppen. 2019 kommer bli ett spännande och intressant år!

(04 Dec 2018)

Yvonne Hedegärd lyfter fram vårt arbete kring MatAppen.

(04 Dec 2018)

Allting startade med att en kollega hade varit på en heldagsföreläsning om hur man ska dokumentera i journalen. Vad man ska och inte ska skriva, vidare på vilket sätt och med vilken struktur. Detta enligt mig är befängt, att vi nu under snart 2020-talet fortfarande behandlar frågan hur vi ska dokumentera. En fråga man ställde sig under tiden Nightingale revolutionerade hälso- och sjukvården. Idag har vi maskiner som bevisligen lärt sig ett av de svåraste spelen på jorden och även besegrat den mänskliga mästaren. Såklart är spel något som kan analyseras och interaktioner kan beräknas ur ett sannolikhetsperspektiv, där människan i sin helhet är en mjuk enhet som troligen inte kan kvantifieras i alla hänseenden, eller kan det? Idag läggs stort arbete i att skapa mätinstrument med fokus att diagnostisera en persons psyke och upplevelser, där vi bland annat har online KBT behandling.

Jag påbörjade ett nytt ”skuggprojekt”, som jag vanligen gör när jag stör mig på något. Målet var att skapa ett stöd för vårdpersonalen, att i dokumentationsprocessen, dokumentera på “rätt sätt”. Lösningen var att istället för att vårdpersonalen ska ställa de viktiga nyckelfrågorna till sig själv, så ställer programmet relevanta frågorna. Första frågan är ”Varför behöver du dokumentera detta?”. Forskning visar på att mycket av dokumentation i patientens journal idag, egentligen inte är relevant. Troligen för att vårdpersonalen inte ställer sig frågan i dokumentationsprocessen, utan skriver ”för säkerhets skull”. Vidare identifierade jag fyra huvudrubriker; ”Aktuellt”, ”Bedömning”, ”Åtgärd” och ”Uppföljning”. Jag utgår ifrån att du som läsare förstår vad dessa ord innebär. Såklart behöver inte dokumentation denna ordningen i alla lägen, men enligt min erfarenhet kan denna och bör denna struktur i de flesta fall användas. Det beskriver inträffad vårdprocess. Många av mina kollegor skulle nog inte förstå varför denna funktion behövs, att de redan skriver enligt denna struktur och att deras dokumentation är tillräcklig, speciellt eftersom de praktiserat den under flertalet år. Enligt tidigare statistik stämmer inte detta fullt ut, det finns alltid en risk att delar missas i fritext-dokumentationen.

När programmet var klart och användaren fick vardera avsnitt efter varandra, tyckte jag inte att jag var färdig. I mina tidigare projekt har jag jobbat mycket med ”mallar” eller ”macro”. Det är fraser som ofta används, vilket är repetitivt i dokumentationsskrivandet. Så i skrivande processen kan vårdpersonalen i programmet klicka på t.ex. ”Alt”-knappen och siffra, för att klistra in en fördefinierad mening, som t.ex. ”kontaktat jour” eller ”var god se utdelningslista”. Denna funktion gör att vårdpersonalen inte längre behöver skriva ut hela meningar som vanligen används. Programmet har nu möjlighet att snabba upp dokumentationsprocessen ytterligare.

Vilken utvecklare eller vårdpersonal, hade nog nöjt sig redan här, däremot fattades fortfarande något. Idéen och nästa lösning slog mig när jag såg en dokumentär om hur utvecklingen av Apples första iPhone gick till. På den tiden var touch-displayen inte gjord för att interagera med fingrar, så Apple löste tangentbordet genom att gissa på vilken trolig tangent användaren skulle klicka på nästa gång och då ökade tangenternas utrymme på displayen, inte visuellt utan maskinellt. Denna teknik var såklart inte banbrytande, men var det som behövdes för att tangentbordet skulle finnas och första iPhonen lanseras. Tekniken var inte ny eftersom den utgår från T9 systemet, vilket var lösningen på mobiltelefonerna för att snabba upp sms skrivandet. På 90-talet när SMS blev allt mer vanligt, hade vart nummer på telefonen mellan tre eller fyra bokstäver och klickade man snabbt flera gånger, kunde man hoppa mellan bokstäverna och välja rätt bokstav. Denna långsamma process löstes genom att användaren enbart klickade en gång på vardera siffra, som då hade tre till fyra alternativ. När mellanslag (oftast noll) klickades på, räknade telefonen ut, vilket ord du ville skriva. Denna teknik var inte stabil någonstans, och ofta behövde man välja ord bland alternativ, eller skriva på gamla sättet. Jag påbörjade därefter arbetet, med att implementera en funktion som ska presentera förslag till ord för vårdpersonalen. Då det rör sig om hälsoinformation, tillhör det enligt GDPR, ”känslig information”. Det gjorde att jag inte vill vara beroende av en server. Lösningen jag gjorde var att ladda programmet med svenskans 250, vanligaste ord och ”medicinska ordbokens” över 10 000 medicinska termer. För att avgränsa, avlägsnade jag alla ord som hade mindre än 4 bokstäver, då detta vanligen skrivs snabbare på ett tangentbord. Efter att ha testat en längre stund, märktes avsaknaden av Machine Learning, men i nuläget räcker det, då ofta rätt förslag kommer upp. Vidare har vårdpersonalen möjlighet att justera ordlistan, genom att ta bort ord de inte vanligen använder och lägga till ord som de använder. Det finns även möjlighet att be programmet automatiskt registrera nya ord in i ordlistan, allt eftersom programmet används.

Slutligen när användaren gått genom alla delar kopieras texten till urklipp på datorn och vårdpersonalen kan sedan klistra in och justera texten på önskat ställe i journalen, där också informationen kopplas till identitet.

Kvar att göra i projektet är dels att implementera fler Machine Learning funktioner och att skapa en integration till journalsystem, för att slippa momentet för vårdpersonal att manuellt behöva klistra in texten.

Avlutande, är resan slut? Är detta allt? Jag nämnde innan om Machine Learning i förslag av ord, men kan man blicka ännu längre fram, då med stöd av ”Buzzordet” Artificiell Intelligens? Hur långt kan vi gå i funktionaliteten och målet att automatisera dokumentationen, delvis eller kanske till och med helt? I nuläget krävs någon typ av interaktion, i form av ett klick på tangentbordet, formulärs svar, tal till text eller sensor. Kan dessa komponenter ersättas av automatiken? I framtidens vård kan vårdpersonalen ägna sig åt det de är bäst på, vårda patienten. Dokumentationen finns när de behöver inhämta information, men vårdpersonalen behöver inte finnas när dokumentationen skapas. Nu är vi inne på utopi, men varje tangenttryck sparar tid för vårdpersonalen. Varje granskning av vilken information som skrivs, sparar tid för kollegan att inhämta kunskapen. Automatiserad dokumentation är framtiden.

Projektet kan användas enligt följande länk: https://teddyprojekt.se/projekt/dok/index.html

(OBS! Ej kontrollerat hur och om detta projekt får användas i vården, information från sidan hanteras enbart lokalt på din dator (förutom ifall “Tal till text” aktiveras), du behöver ta frågan med din säkerhetsavdelning, innan detta program används kliniskt)

(30 Nov 2018)

Kul att vi är med i Sahlgrenskas Instagram som lyfter fram vårt arbete med MatAppen.

(23 Nov 2018)

Under eHälsopub som genomfördes i VGR i veckan fick jag ett tips om en bok med ämnet Intrapenör. Håller på att läsa genom boken nu och planerar att skriva en lite bättre reflektion efter den är färdigläst. För min del hjälper det inte att “Intrapenör” markeras som felstavad, var jag än skriver det. Kan starkt rekommendera läsning; Författare: Birgitte Stjärne, Titel: Intraprenören – nyckeln till innovation: Hur man leder kreativa medarbetare.

Fick även åter inspirationen att dela med mig av projekt jag ännu inte är färdig med, eller kanske inte direkt planerar bli färdig med, men som kan skapa diskussion och vidare tankar/idéer. De finns nu längst ner i “Projekt” (i menyn).

(26 Apr 2018)

Efter nu tre intensiva dagar är man nu åter hemma igen, dock blir det bara kortvarigt då jag ska tillbaka till Göteborg imorgon för att möta Arkitekturledningen angående MatAppen. Hade eventuellt kunna stannat i Göteborg ytterligare en natt, men det var rätt skönt att mellanlanda hemma.

Om jag ska jämföra Vitalis från förra året kan jag i ärlighetens namn inte se så stora skillnader. Visst finns det lite nytt, men i det stora hela är allt likt förra året. Om man ser till hälso- & sjukvården har i stort sett ingenting förändrats. Medanet håller fortfarande på att få genom bredd införande av deras applikation. SAMSA programmet mellan kommunen och landstinget har uppdaterats. Vi behöver definitivt sätta plattan i mattan om vi ska nå målet 2025. Vi från sjukvården måste också ta börja arbeta fram vad det är vi vill ha och behöver. Sjukhuset måste börja sätta av tid för vårdpersonalen, så de kan arbeta och börja bearbeta detta, dock är det i dagens läge näst intill en omöjlighet, när man läser artiklarna om att cancerpatienter måste vänta allt för länge innan de får vård.

(25 Apr 2018)

Tung fråga. Med enkla ord är det “high chaparall”. Varje månad kommer en ny banbrytande innovation och alla företag har sina ofantligt bra lösningar. För dig som läser vill jag definitivt inte att detta ska tolkas negativt, men inte heller positivt. Det är svårt idag att se vilka företag som håller sig till nästa år och vilka företag som kommer glömmas bort. I och med nuvarande upphandlingar är även nuvarande “STORA” journalföretag även i denna riskzon. Denna marknad är nog den mest “osäkra” marknad som existerar i nuläget. Målet för att bli bästa eHälso land år 2025 är ett trevligt mål från politikerna, samma mål som vi har som vårdpersonal att en patient ska gå hem imorgon, när anhöriga likt patienten tittar på oss och tror att vi är dumma i huvudet. Förändring är inte så lätt som man tror, jag är nog en av många som kan stryka under detta. Jag som person är FRUKTANSVÄRT lösnings orienterad, så om möjlighet finns bör jag inte finnas i ett forum där man ska identifiera problem. Men det viktiga i allt detta är att ifall man har målet att på ca 25 år genomföra en smärre reform i hälso- och sjukvården kräver det även ett stort arbete med att skapa acceptansen från vårdavdelningen och vårdpersonalen. Citat från vitalis med den viktiga benämningen är att “om inte vårdpersonalen litar på systemet, används det inte”. Därav hjälper det inte att man lyckats få en upphandling längre, fungerar det inte i verkliga vården kommer det motas från golvet och upp i organisationen. Detta i sig ställer krav på ökad kvalité och funktionalitet.

Hade glädjen att få se ett företag under Vitalis som öppet erkänt att de tagit inspiration från projekt jag och mina kollegor genomfört, och de har gjort lösningen till deras egen. Fick vidare samtala med en av grundarna för företaget som såklart tillhörde det äldre släktet som till en början baktalade att hans företag vänt sig bort från deras huvudfokus. Diskussionen utmynnade till det bättre då vi kom fram till förståelsen att kraven som ställs i dagens eHälsa. Det är inte längre tillräckligt att enbart fokusera på ett problemområde i hälso- och sjukvården. Företag som önskar få leva vidare måste antingen etablera samarbete med andra företag som kan täppa deras tomma hål eller anpassa sig och utöka sig i funktionaliteten de erbjuder.

Jag får ändå säga att jag blir aningen ledsen av att vara på Vitalis, då det är en av det större mässorna i Sverige. Att när jag vandrar runt, kan jag inte se den innovation vi behöver för att nå 2025. Många lösningar finns, men inte för att vara helt självgod är det lösningar som var aktuella 2017. Detta är definitivt inte företagens problem och absolut inte vårdpersonalens, men vems fel är det, att även i innovationen ligger vi minst ett år efter.

För er som läser detta och undrar vad det är jag missar kan jag kort och gått sammanfatta vad man ska fokusera på: Dagbok för patienten, Information mellan patient och vårdpersonal, Kommunikationsmöjligheter mellan vårdpersonal, System som eliminerar behovet av att dubbel dokumentera och i absolut bästa fall eliminerar behovet att dokumentera helt och hållet, aktivitets lista (vilket många företag på olika sätt börjat beröra), möjlighet och tillgänglighet för vårdavdelningar att utan större problematik redigera och justera programmen utifrån deras verksamhet, möjlighet att eliminera fax systemet, plattformar för att inkludera patienten m.m. Om ni vill få mer input kan ni gärna kontakta mig på alla sätt jag listat under “Kontakter” i menyn.

Om vi ser till årets vinnare av H@ck for health, vilket initieras av Sahlgrenska Universitetssjukhuset vann ett bidrag som önskade konkretisera patientinformationen och anpassa den utifrån patientens (mammans) perspektiv och exkludera den information som antigen är inaktuell eller kommande, säkerställa informationen över gränserna mellan avdelningarna. Detta i min mening visar mer på att nuvarande informationssystem är inkompletta eller inte möter vårdverksamheternas behov.

Det finns så mycket att göra men så få som tar initiativet, vidare räcker det inte med fräsiga nya applikationer och funktioner, då de bygger på att vården har mallar att baka in i systemen. Vi som vårdgivare måste börja inventera vår information och behandling och sätta upp en gemensam bild om hur vårdflöden ska hanteras och utifrån detta eventuellt avvika under studieflaggan eller liknande. IT kan inte implementeras om inte verksamheten är redo för den. För att verksamheten ska vara redo för kommande IT tekniken, kräver det att man måste ge vårdpersonalen utrymme att bearbeta förändringen. I ett nuläge där mina kollegor hellre arbetar på Volvo bandet eller IKEA kommer vårdresurserna bara bli mindre. Detta är en ond cirkel som inte går att möta och inte är en bra grogrund för framtidens mål.

Lika så blev jag ledsen när jag samtalade med ett företag som tog för givet att det arbetet jag presenterar från våra nuvarande och dåtida projekt ska vara vår egendom. ALLT jag presenterar på denna sidan är “open source”! Ja jag har copywright i den mening att jag är tacksam ifall man återkopplar eller nämner för mig att man helt eller delvis använder mina lösningar och våra resultat. I slutänden jobbar vi för patienten. Utan patienter kan inte eHälsan existera. ÅTER igen måste jag flika in med citatet: ”Mycket gott kan göras här i världen om man inte fäster sig alltför mycket vid vem som får äran.”

Ska vi bli ledande land inom eHälsa 2025 fungerar det inte att vänta på att innovationerna ska serveras på ett silverfat, det gäller att inkludera vårdpersonalen på golvet och arbeta fram deras tankar och idéer. Det är från golvet som behovet skapas och det är behovet som styr vilka företag som kommer upphandlas. Det är sedan upp till företaget att visa tillräckligt intuitiv lösning, annars kommer den inte användas, eller så hittar vårdpersonalen papper eller liknande som löser IT-lösningens brister.

(23 Apr 2018)

Otroligt fullsmockad vecka/veckor som varit och dagens aktiviteter var heller inget undantag, dagen gick ut på att jag under början av förmiddagen hade möte med personliga ärenden. Därefter tog jag spårvagnen ut till Högsbo sjukhus. Om jag ska vara ärlig så har jag aldrig besökt detta sjukhus i Göteborg ännu, enbart gått i området. Fick träffa en av rehab avdelningarna som har en hunger för att implementera IT i vården. De var som många andra väldigt intresserade av Digital Whiteboard projektet, tyvärr fick jag säga till dem som jag säger till alla andra, att det projektet är avslutat med goda resultat som nu tas den riktiga vägen via objektorganisationen. Däremot kunde diskussionen vändas till vad kan man göra med det man har? Egentligen så var DW-projektets främsta succé att den involverade alla i vårdteamet, vilket skapade en överblick för alla som var inkopplade eller skulle bli inkopplade till specifik patient. Alla separata vårdkategorier hade såklart olika input och andel på tavlan. Dessa mötena, när jag kan komma ut till vårdavdelningarna och bara inspirera tills hjärnor sprängs, är nog det jag trivs med allra bäst. När man går från mötet och vet att de antingen under eller efter mötet skriver ner en lista på saker som ska genomföras/förändras.

Nu såklart passade jag på att justera min projektsida “lite” inför morgondagen, då den trotts allt är mitt ansikte utåt och vipps var klockan över tolv. Blir nog en lång och spännande dag imorgon. Förresten kommer jag försöka få till lite Tweets imorgon också, blev inspirerad av folket på JsUnConf att återuppta denna plattform (Länk finns i “Andra platser”).

(22 Apr 2018)

Sista dagen av JsUnConf. Spontant så upplever jag att jag gärna återvänder fler gånger till detta eventet, däremot får jag se till att ha lite mer luft i schemat nästa gång. Nu blev dels dagarna innan och nu efter väldigt upptagna, vilket även påverkade mitt humör under konferensen. Hade svårt att samtala med människorna där. Vidare tror jag att nästa gång så hade det varit kul att själv skicka ett bidrag att prata om.

Det jag fick med mig från dagen var egentligen något jag själv är fruktansvärt dåligt på, det är att skapa en bra dokumentation för mina projekt. Med målet att stötta fler som skulle vilja testa plattformarna och eventuellt komma med egna bidrag. För att upprätthålla en bra dokumentation behöver man starta med det parallellt med utvecklingen redan i “Use Case” fasen, den kommer efter “Mål fasen”, vilket enligt min mening är fruktansvärt tidigt. Men har man börjat redan där, blir det mer underhåll till dokumentationen när nya saker läggs till. Ett citat som nämndes var “Människor vill inte läsa din dokumentation, de läser den enbart när de blir frustrerade eller när det inte fungerar”. Även får man aldrig glömma att dokumentationen är menad att läsas av Människor, inte robotar eller kodningsgenier, det gäller att ta ett steg tillbaka och försöka sätta sig in hur en läsare skulle se texten. När man är mitt uppe i ett projekt är det enkelt att fastna inne i detaljerna och använda begrepp som enbart är vedertagna för en själv.

Missade tyvärr sista delen av konferensen pga jag behövde vara hemma igen inom en specifik tid. Brukar vara tidspessimist men när jag checkat in och gått genom säkerhetskontrollen var jag 2,5 timmar för tidig, det tar nog priset!

Nu blir det resa hem och i veckan går Vitalis av stapeln! Får se vilka innovationer som arbetats fram sedan förra året.

(21 Apr 2018)

… och alla talks har röstats fram. Såhär långt har jag fått lyssna på hur man skapar databas som stödjer offline synkning och hur man ska använda “native animations”, båda ser jag som bra ingångar för pågående projekt. Vidare har jag börjat nysta i om ifall jag skulle hålla i ett talk under morgondagen, då med Gräsrotsprojekt, hur man skapar och får med användare i utvecklingen. Hur nuvarande strukturer i utveckling av innovationer måste förändras för att kunna möta framtiden.

(21 Apr 2018)

Då har man äntligen lagt sig under täcket. Vilken dag! Otroligt intressant att fått möta JS community under konferens. Sedan många år har jag följt diverse konferenser primärt över YouTube, men nu inspirerande och intressant att få vara med om det i verkligheten.

Dagens enligt mig mest intressanta föredrag var “Web accessibility 101” av Darek Kay. Jag har såklart innan berört i stora drag alla komponenter som krävs för att en webbsida ska fungera att använda av alla med någon typ av funktionsnedsättning. Däremot har jag aldrig sett hela listan över vad det egentligen är man bör tänka på och kryssa av innan man kan hävda att ett projekt håller standarden. Det fick mig att direkt öppna upp denna projektsidan, då denna verkar som ramen för alla mina andra projekt. Jag började direkt tabba mig genom sidan och tänka över mina val av färger, dels ur ett färgblindhets perspektiv men också ur ett kontrast perspektiv. Darek visade även på verktyg man själv kan använda sig av för att se vad för information till exempel bilda får från denna hemsidan. Otroligt intressant att även bli tipsad om ett svenskt tillägg till Google Chrome som heter Funkify där man kan simulera någon typ av funktionsnedsättning, personligen vet jag inte ifall dyslexi effekten är smått överdriven, men jag är kanske inte rätt person att fråga om det.

En sak är säker, att när jag kommer hem och i veckan kommer jag ta en rejäl genomsökning i mina nuvarande live projekt, där jag ska se över ifall de går att optimera.

Snart ska man upp igen för att ta tunnelbanan tillbaka till campus där JsUnConf är, vilket tar typ 1 timme att ta sig till. Hoppas imorgon blir lika givande som dagens föredrag!

(20 Apr 2018)

Då är man på väg till JSUnconf i Hamburg, Tyskland! Det är en konferens med temat JavaScript (webbkodning). Upplägget kommer vara väldigt intressant, då allt är demokratiskt styrt. Detta i form av att deltagare får skicka in förslag om saker de skulle vilja presentera, sen röstar alla andra på vad de helst skulle vilja se! Får se ifall jag kanske ska skicka in ett bidrag, det skulle i sådana fall vara om mitt nya favorit begrepp, “Gräsrotsprojekt”.